Är inne en snabbis för att önska alla en trevlig midsommarhelg. Ta det försiktigt ute på vägarna och med procenten. Nästa år så skålar jag med er :) Nu drar vi till Skånelandet. När vi är hemma igen så uppdaterar jag med bilder från helgen som varit.




Puss puss puss

Och med dessa bilder vill jag och finaste Nemo önska er en fin fin torsdag. För mig blir det ett kvällspass på förlossningen. Jag älskar stunden när jag kliver in på avdelningen och tar mig en varm kopp med färskt kaffe. Det en en underbar stund mina vänner. En helt underbar stund.

Ohhhhhhhhhh lilla lilla älskling så vacker du är. Jag kände igen dig med det samma så fort doktorn rullade med dosan över min mage. Full aktivitet var det inne i din lilla etta. Du studsade på rumpan, gjorde roliga volter och svalde vatten titt som tätt. Och det lilla lilla hjärtat pickade på för fullt.

Du förstår. Mor din är så orolig och inte fan blir det lättare när man vet lite för mycket om graviditet och livet där inne.

Jag är så fruktansvärt förälskad i dig.

Efter en pysslig helg på förlossningen började denna veckan med ett (än) så länge lugn pass. Men klockan är ännu bara barnet så vem vet vad som sker om fem minuter. Denna veckan blir hur som kort för oss hemma hos familjen Ödåsens. Jag jobbar endast tre pass och har långledigt med mannen min. På fredag åker vi till Skåne - Österlen för gos vid havet och hälsa på svärmor och Alf. Det var verkligen ett tag sedan sist.


Trevlig måndag mina vänner.

Godmorgon lördag. Hej hej mina vänner - inte roligt att vakna till en regnig lördag men vad gör det när hela helgen kommer att spenderas på förlossningen. Hela förra veckan och hela den här veckan har varit tuffa och inkluderat en massa massa jobb med knappast någon vila emellan. Det har verkligen inte varit lätt att lära sig ett helt nytt yrke, komma till ett helt nytt jobb med nya rutiner och människor och samtidigt vara gravid och ständigt illamående och trött. Men det går och det har gått bra. Och från och med denna veckan då jag för övrigt går in i vecka 15 - så har vi börjat att skymta en liten minikula längst ner på under min navel - så nu mer än någonsin längtar jag till att få bära vårat barn med stolthet.


Gårdagen var iaf. solig och trevlig när underbara Lizzan med Milton kom över på fika, kaffe och en hel del lek utanför :) Imorgon ska vi även fira att lillgrabben fyllt hela 1 år!



Och så är det ju prinsessans bröllop också. Jag kunde inte bry mig less men det ska bli roligt att se hennes brudklänning. Ville mest önska er en trevlig lördag och söndag för den delen.

Jag har fått äran att jobba på ett sjukhus där det föds många barn med invandrarföräldrar.
En del från Iran. En del från Afrika. En del från Rysslan och en del från Kina.
Det är verkligen helt fantastiskt magiskt att få möta alla dessa olika kulturer och få en liten inblick i hur andra människor upplever förlossningen och få uppleva när dessa underbara familjeband knyts samman.

Bland afrikanska mammor får jag inte bara uppleva hennes blivande roll som mor utan även se stödet som hon får av alla mostrar och kusiner. Ibland blir det alldeles för mycket och då får man sålla bort några mostrar :)

Jag blir alldeles fascinerad varje dag när jag stiger in på ett rum - att få vara VIP gästen under detta alldeles fantastiska tillfälle och vara med när en familj blir hel.
När stunden närmar sig för den lilla/e att komma ut, förbereder jag mina pianger, min sax, tar på mig mitt plastförklädde och tar fram den varma trasan. Under varje värk får jag följa föräldrarnas kamp till att få föda fram sitt alldeles fantastiska lilla barn till denna värld.

The GRANDE finale är när den lilla hjässan behagar att visa sig och när den hala lilla kroppen slutligen lämnar enrummaren i livmodern och kommer ut till en hel ny värld.
Då och endast då - stannar världen upp för en liten stund och helt plötsligt har vi blivit en extra person på denna planet.

Ojjjj så snurrig jag har varit hela denna veckan. Har förväxlat nästa veckas arbetsshema med denna veckan som var. Tur är nog att arbetsdagarna varit nästintill likadana annars hade jag nog fått lite bekymmer. Enda felet blev att jag skulle göra en kväll istället för dag idag - men det löste sig till slut iaf.


Kan man skylla på att man är en förvirrad & snurrig gravid kvinna nu eller hur gör man?


Magen har inte riktigt börjat att växa en fastän det ibland ser ut som att jag svalt något konstigt. Men här om dagen insåg jag att det inte längre går att dra in magen i mina jeans något mer - den putar en liiiiten liten bit nedanför :) Längtar till den riktiga kulan <3 Och de senaste dagarna är det något som kittlar och pirrar långt ner i magen - spceillt när jag sitter still eller ligger ner. Kanske lite tidigt eftersom jag endast är i 14 veckan men jag VET att det inte var tarmarna.

Mina vänner. Idag blir det lite tv tittade i soffan för min del. En film väntar på att bli sedd här hemma. Vad ska man annars göra när mannen är borta och huset ekar tomt... Jag är iaf såååå jädrans stolt över darling och co som framfört ett utomordentligt arbete idag!!! Heja heja heja :)


På onsdag kommer ett längre inlägg om uppfostran och en människans utvecklan från litet barn till vuxen. Något som står mig nära hjärtat.

Godmorgon alla fina bloggläsare och tusen tack för vackra ord och gratulationer - det värmer så i mitt hjärta <3 Här hemma tar vi vara på de sista timmarna tillsammans - alla fyra. Maken åker nämligen till huvudstaden och blir borta under fem nätter. 5 JÄKLA LÅÅÅNGA nätter :( ush :( Men jag är så stolt över honom med allt kämpande med tentor, arbeten, redovisningar och resor - och på fredag är utbildningen äntligen slut! Inget mer åkande och hemska nätter utan honom bredvid. Kämpar man, så går det alltid!!!


Tur är väl att jag jobbar en hel del vilket betyder att dagarna kommer att försvinna rätt så fort. Midsommar är också planerad och bokad. Det blir Skåne och Österlen för hela slanten - där vi under tre dagar och två nätter får mysa med svärmor och Alf med god mat och promenad vid havet. Svärmor har tydligen sparat på sig massvis med kläder ( nya sådana också ) från tiden då Pär och Åsa var små tellingar och nu är det dags att ärva vidare :)


Jag tänkte dela med mig av en rolig grej som inhandlades några dagar INNAN det blåa strecken på stickan. Själva grejen var att kläderna skulle påminna mig om längtan efter Smulan - som faktiskt redan då hade bott in sig i mig och vi hoppas från djupet av våra hjärtan att den är här för att stanna.


För att samla på sig värdefulla ting...


Små tossingar och mössa för kalla vinterdagar.


Första plagget.


Från en nära vän som vet vad en liten behöver. Väldigt passande :)

Mååååånga nyfikna har det varit dessa veckor här inne på bloggen och fingrarna mina har kliat som bara den. Men nuuuuu ÄNTLIGEN kan jag skiva och berätta för er att jag och min älskade make ska få en liten bäbis. Vi ska äntligen få bli föräldrar till en liten - som får halva mig och halva älsklingen.

Kort och gott så fick jag för mig att göra ett graviditetstest i början på april då maken var på kurs i Borås. Resultatet var redan då så självklart. Nojiga Teddy var då så chokad att hon var tvungen att åka till apoteket tidigt tidigt en tisdag för att inhandla flera tester. Alla visade positivt. Och imorgon går jag in i vecka 13 :) Det har verkligen varit två månader av oro och mååånga tankar. Jag har gjort en hel del gravtest bara för att veta och se att det faktiskt är sant. Bara för att se att det där strecket som ska bli blå - fasktiskt blir det <3
Korten nedanför visar Smulan - som den lilla saken kallas för och är tagna idag under ett NUPP ultraljud. Smulan ägnade sig åt diverse kullebyttor, suga på handen, sparka med benen och till slut vända ryggen till oss. Enl. doktorn såg allt väldigt bra ut och vi fick låga poäng för trisomi 13, 18 och 21.





Redan från den första blicken av din existens blev jag så fasanfullt förälskad i dig<3

Hej hej och godmorgon mina vänner. Idag är den STORA DAGEN och tiden är runt 2. Jag är såååå nervös att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Har städat som en idiot och plockat tvätt och bara försökt att få morgonen att gå lite fortare. Förmiddagen ska jag jaga bort med träning och en massa gos med vovven. Men jag lever ju efter att bra saker sker sakta. Håll tummarna för mig idag så är ni helt underbara!!!

Godmorgon mina vänner. Hoppas ni har fullt upp med att njuta av den fina dagen. Vi här hemma ska verkligen försöka ta del av solen och alla sommarblommor idag när det är 1 Juni och allt. Jag är som sagt hemma idag för att försöka begränsa en sjövild och busig vovve för att på bästa sätt lindra hans diskbråck. Mannen min är en snabbis på apoteket för att inhandla diverse smärtlindring så att vovven slipper ha ont :( Hoppas hoppas han blir bättre snart. Det gör så fruktansvärt ont att se honom på detta viset.


Igår var det 5 år sedan (31/5) vi hade våran första dejt. Vi var ute på stan för att fika och han med två olika fik och flera timmars prat innan det var dags att slita oss ifrån varandra. Jag fick pussar på kinderna och svävade hem på rosa moln <3 Dagen efter tog vi en långpromenad i Ruddalen med Nemo och sedan dess har vi inte kunnat vara utan varandra. I motgångar och framgångar heter det ju som sagt <3